Vad kan vi lära av 2020

Vem hade kunnat tro att år 2020 skulle bli som det blev när vi stod där för snart ett år sedan och välkomnade det nya året. Vi bytte de vanliga önskningarna om ett gott år med välgång och hälsa med varandra och allt såg ut att bli som vanligt. 

Vad kan vi lära av 2020

Det nya året blev inte på något sätt som vi föreställt oss, utan något helt annat. Få människor kan nog säga att de har upplevt något liknande under sin livstid som det vi kollektivt fått uppleva i år. Det har på många sätt varit en extrem situation. Vi har kommit att hantera saker vi nog inte trodde vi skulle behöva hantera.

Under året har jag haft många samtal med klienter vars liv förändrats på många sätt. Några olika teman har återkommit i samtalen.  Jag tänkte nämna dem här och diskutera lite runt hur vad vi kan lära oss av det som hänt.

Stress

Ett rätt självklart tema har varit stressen i våra liv som uppstår när ett osynligt och potentiellt dödligt hot smyger sig på. Stressen ökar och vi tenderar att agera med flykt eller kamp som svar på hotet. Det är förstås svårt att direkt anfalla ett virus, så vi tar till andra beteenden. Vi aktiverar oss i saker som kan göra konsekvenserna av viruset lättare att hantera. Det kan vara sånt som att samla in pengar till saker som behövs, att fixa mat till sjukvårdspersonal eller kanske hjälpa riskgrupper med att handla.

I andra änden har vi dem som försöker fly viruset. Det innebär oftast att vi flyr till den plats där vi känner trygghet, dvs våra hem. Väl i hemmet känner vi oro för vad som ska hända. Vi försöker skapa en liten känsla av kontroll genom att se till att vara uppdaterade och lära oss allt vi kan om hotet.

Naturligtvis kan man reagera och agera på ett sånt här långdraget hot på båda sätten över tid. De flesta av oss har dock ett grundsätt, som vi använder när vi ställs inför den här typen av konkreta om än osynliga hot. Det är säkert många därute som upptäckt sitt sätt att agera på hot under det här året, något vi kan ta med oss inför framtiden.

Ensamhet

Många av de klienter jag jobbar med är i normala tider personer som stressar för mycket. I år har många av dessa tvingats att arbeta hemifrån. För deras normalt för höga stressnivåer har detta varit en välgärning och de rapporterar mycket mindre vardagsstress än tidigare. Men istället för att uppleva stressen som en utmaning säger nu många att de känner sig ensamma. Det finns inte längre en arbetsplats att gå till och de har inte tillgång till sina vanliga sociala relationer. Ensamheten har blivit en utmaning som i en del fall ersatt stressen.

Sårbarheten

Det är nog många av oss som kanske för första gången i sina liv blivit varse hur sårbart livet är. Hur skör vår vardagstillvaro ändå är. En vardag som vi tagit för given under kanske många år. Insikten som växt fram hos många är att man inte kan ta något för givet och att vi som samhälle och individer inte kan styra över naturen och dess krafter. Kanske kan vi komma ur denna pandemi med en lite mer ödmjuk och tacksam syn på våra liv och det som händer runt omkring oss?

Här och nu

Vi nutidsmänniskor är något av experter på att leva i framtiden. Vi ägnar mycket tid och kraft åt att planera och strukturera saker som ska hända i tiden som kommer. Det kan vara stora jobbprojekt som kommer ta år att genomföra, till mer privata saker som livsmål för framtiden eller kanske något mer vardagligt som att planera en nyårsfest.

När vi lever i en tid där planer för framtiden inte låter sig göras på grund av restriktioner och behov av riskminimering , är vi nog många som upptäckt att det också finns en viss charm att lite mer ta det som det kommer. Vi kan faktiskt inte påverka situationen.

Att tvingas vara här och nu i större utsträckning är en gratis gåva vi fått från pandemin. Kanske kan det som händer nu göra att vi kan acceptera otryggheten det innebär att inte kunna planera för framtiden. Kanske kan vi säga till oss själva att det är okej. Ett liv i balans börjar alltid med vår förmåga att vara här och nu, där livet pågår och därifrån planera för framtiden. Om vi gör tvärtom och låter framtidstankarna styra vårt här och nu, får vi svårt att finna jämvikt.

Lärdomar

Vad kan vi då lära av 2020? Jag gissar att de flesta av oss bara vill få pandemin att gå över så att vi kan återgå till våra liv vi hade innan det här drabbade oss. Vi vill blicka framåt och bara lägga allt som inträffat bakom oss och helt utan att det har några konsekvenser på någonting.

Känslan går att förstå, det är den som ger oss hopp om en framtid som vi känner igen. Verkligheten är dock inte så enkel att vi bara återvänder till våra gamla liv den dag viruset är under kontroll. Det vi varit med om tillsammans kommer på en myriad sätt påverka våra liv för många år framåt, vare sig vi vill det eller inte. Det vi nu gemensamt är med om kommer att forma oss, våra tankar, känslor, hur vi ser på saker och inte minst vårt beteende.

Vi vet inte idag på vilka sätt vi kommer att förändra oss. Oavsett vilket, livet kommer att bli bra även om det blir annorlunda än det som fanns tidigare.

Och även om det nya året till en början innefattar omfattande coronarestriktioner kommer det sakta bli bättre och framtiden ljusnar. När vi snart står där och lyckönskar varandra till ett nytt år kanske ditt nyårslöfte ska vara att lova dig själv att dina lärdomar från det här året ska få plats i ditt liv. Ett liv som gradvis kommer att vända tillbaka mot något du är mer van med.

 

God Jul och Gott Nytt År

Anders Tengström

Forskningschef

Leg. Psykolog

PhD, Associate Professor, KI

Var med i Bonzuns undersökning om stress och Corona

Bonzuns tjänster