Stressens många ansikten
Stress är människans biologiska och psykologiska svar på något som stressar oss – en händelse eller situation som uppfattas som hotfull eller utmanande. Stressreaktionen aktiveras ofta när vi upplever att livet sätter större press på oss än vad vi upplever att vi kan leva upp till. Stressreaktionen beror ofta på en kombination av; den yttre verkligheten, hur vi uppfattar situationen och vad vi tror om vår förmåga att hantera situationen.
Stressrelaterade symptom
- Huvudvärk
- Sömnproblem
- Depression
- Nedstämdhet
- Oro
- Ångest
- Försämrat minne
- Humörsvängningar
- Spänning
- Smärta
Negativ stress
Det som i folkmun kallas för negativ stress uppstår i hotfulla situationer d v s när vi känner att vi saknar kontroll och inte kan påverka det som sker. Detta gäller oavsett om de krav som ställs på oss är höga eller låga. Att ha för mycket eller för lite att göra är stressande om man inte själv kan påverka. Man känner sig jagad, pressad och jäktad. Känslomässigt reagerar man med ångest, ilska, sömnlöshet och en rad andra symtom. Man kan känna sig väldigt uppvarvad eller, omvänt, reagera med passivitet. Stress är dock inte ett tillstånd som skall definieras som en sjukdom, inte heller som en diagnos. Däremot kan intensiv stress, som vid traumatiska upplevelser och händelser, eller långvarig stress leda till olika tillstånd som i sin tur kan definieras som sjukdom.
Kontroll bidrar till positiv stress
När vi känner att vi har kontroll kan krävande situationer uppfattas som utmaningar och ge upphov till det som kallas positiv stress. Detta upplevs som ett lustfyllt tillstånd av stimulans och aktivering. Man känner sig ”taggad”, energisk och kompetent. Ibland glömmer man t o m bort tid och rum och är helt försjunken i det man gör. Känslomässigt är det stor skillnad mellan positiv och negativ stress, men troligt är att kroppens stressystem har svårt att uppfatta denna skillnad, och att både långvarig negativ och positiv stress kan få ogynnsamma följder. Att vara uppslukad av sitt arbete, vinna på lotto, gifta sig eller få en befordran kan ge upphov till känslor av glädje och upprymdhet, men leder också till ett fysiologiskt påslag. Och även positiv stress kan bytas mot negativa stressreaktioner när vi inte upplever en bra balans mellan ansträngning och återhämtning. Det är inte ovanligt att personer som tar på sig väldigt många roliga uppgifter utvecklar ett utmattningssyndrom när utrymmet för återhämtning blir för litet.
Att ha för mycket eller för lite att göra är stressande om man inte själv kan påverka.
Stressoarer mot konkreta hot
För våra förfäder utgjordes stressorerna ofta av konkreta hot som t ex vilda, djur, hunger och de utmaningar naturen skapade. Hos oss moderna människor kan stress framkallas av såväl små vardagliga förtret (köer, smärre konflikter), långvariga belastningar i arbetet (för mycket att göra, underbemanning) eller hemma (ensamhet, konflikter, vara förälder till barn med funktionshinder) som av omvälvande livshändelser/kriser (skilsmässa, uppsägning, anhörigs plötsliga sjukdom och/eller död), och rent traumatiserande händelser (våldsamma upplevelser, övergrepp, tortyr, naturkatastrofer) men även att tvingas fly från konflikter och förföljelse och försöka börja om ett liv i ett nytt land är ofta förknippat med höga stressnivåer. Det är svårt att på förhand avgöra vad som är en stressor. Människor reagerar olika på stress och det som är stressande för den ena kan vara lustfyllt eller sakna betydelse för en annan. Stress framkallas inte bara av faktiska, konkreta händelser. Tankar och föreställningar kan vara nog så stressande. Vem har inte legat vaken om natten och stressats av obehagliga eller, för den delen, behagliga fantasier?
Stressreaktionen aktiveras ofta när vi upplever att livet sätter större press på oss än vad vi upplever att vi kan leva upp till.