Psykisk ohälsa i Sverige – så här ser det ut

Alla vet nog vid det här laget att den psykiska ohälsan i Sverige har ökat genom åren och har nått nivåer som aldrig tidigare skådats. Effekterna på oss alla, lidandet, de ekonomiska aspekterna och påverkan på samhällets grundfundament, är ohållbara över tid.

Något måste göras. De flesta är nog överens även om det. En bra början när vi ska mobilisera mot den galopperande ohälsan är att ta reda på hur läget ser ut just nu. Vad är det vi ska få bukt på, helt enkelt.
Följande genomgång utan anspråk på att vara heltäckande tar upp de vanligaste psykiska besvär vi drabbas av i Sverige idag. Vi tittar på hur många som drabbas och framförallt vad det innebär att drabbas.

Allmänt
Alla säger ju att den psykiska ohälsan har ökat. Men hur vet vi det, vilka är bevisen för att det är så? Nedan presenteras de bevis som finns. I grafen ser vi sex longitudinella befolkningsstudier, dvs studier som ställer samma frågor till befolkningen genom åren. I och med att människor i vissa åldrar får samma fråga under olika år kan vi veta om måendet förändras [1]. Som vi ser rapporterar alla undersökningar att ohälsan ökar både för kvinnor och män (frågorna som ställts ser ni till höger). Ökningen genom åren är dramatisk, speciellt för kvinnorna.
Så ja, det går att med fog säga att den psykiska ohälsan i Sverige har ökat sedan 1980-talet. I vart fall som människor väljer att rapportera det när de blir tillfrågade.

Visste du att:

  • Nästan 1 miljon svenskar i arbetsför ålder har någon form av psykisk ohälsa och upp till 1 av 2 kommer någon gång i livet att drabbas. [2]
  • En tredjedel av alla primärvårdens patienter har psykiatriska besvär som skulle behövas tas hand om. Primärvården missar oftast dessa problem då människor oftast söker för någonting annat. [3]
  • Psykiatriska diagnoser står för 40 procent av alla sjukskrivningar idag. [4]
  • För kvinnor som är sjukskrivna mer än ett år utgörs mer än hälften av gruppen av kvinnor med psykiatriska diagnoser, främst då stress, ångest och depression. [4]
  • Under period 2010–2016 ökade användningen psykofarmaka kraftigt, inte minst bland barn och ungdomar, och är i dag bland de högsta i världen [5].  Ökningen av neuroleptika var 12 procent (67% för barn), lugnande medel 11 procent (70% för barn) och antidepressiva läkemedel 21 procent (100% för barn).

 

Stress

Att vara stressad har gått från något som nästan var coolt under 1990-talet till att bli kanske vår tids största utmaning på folkhälsoområdet. För 25 år sedan var det högsta mode att ha en välfylld filofax, ju mer man var bokad ju tydligare var det att man var en viktig person. Helst skulle filofaxen vara helt nedklottrad med möten och anteckningar och det var helt i sin ordning att klaga på hur stressad man var, det var trots allt ett signalord för hur betydelsefull man ansågs vara.

Idag är det annat ljud i skällan. Säger någon att man är stressad blir omgivningen snarast orolig och kanske frågar hur det är och framförallt är man snabb att föra fram att personen måste ta hand om sig själv. Idag vet vi alla vad stressen ställer till med i människors liv.

Under åren som gått sedan 1990-talet har vi lärt oss att stress är en helt naturlig kroppslig mobiliseringsmekanism som förbereder våra kroppar att hantera hot och utmaningar. Stress i sig är inte ett problem. Vår utmaning idag är att vi brister i hur vi återhämtar oss mellan våra stressperioder. Vi styrs av våra tankar om det goda livet, våra kroppar ska leverera aktiviteter så att vårt medvetande blir nöjt. Problemet som många upptäckt att våra kroppar inte klarar av att leverera i den takt vi önskar. Insikten om att vårt medvetande/vilja är mycket starkare än våra kroppar börjar krypa närmare inpå oss. Och till slut inser de flesta att det inte handlar om hur mycket man gör, utan vad man gör och hur det är i samklang med mina önskningar om ett bra liv eller inte.

Visste du att:

  • Stressen fortsätter att öka i Sverige. Ett exempel: Från januari till september 2016 var 85 000 personer någon gång sjukskrivna för stress och fick ersättning från försäkringskassan. [4]
  • Stressproblem har traditionellt varit störst i så kallade ”kontaktyrken” (ex vård, skola). Så är det fortfarande men nu har kvinnliga akademiker den största ökningstakten av stressrelaterad ohälsa, personer som ofta återfinns i kontorsmiljöer [6]
  • Bland svenskar kommer ca 18% att drabbas av utmattningssyndrom under livstiden [7]
  • Sverige ligger i stresstoppen i Europa [8]

Som siffrorna antyder är vi på väg att skapa ett samhälle där många inte klarar av att leva upp till sina egna eller andras förväntningar. Att så många drabbas av utmattningssyndrom är mycket oroväckande då det är en allvarlig diagnos som många gånger innebär att den drabbade måste byta livsstil, jobb och kanske intressen för att klara av att hantera stressen och dess konsekvenser.

 

Depression

Varför blir människor nedstämda och deprimerade? Forskningen har hittills inte kunnat ge något entydigt svar på den frågan, men det finns många teorier. Det vi kan konstatera är att depression är någon slags mekanism som gör att människor drar sig undan från livet och hamnar i ett tillstånd av ifrågasättande om och runt det egna jaget. De som drabbas av depression hamnar oftast i väldigt jobbiga livssituationer där det inte finns någon ork eller lust till det som tidigare var viktigt i livet. Inte sällan sover man dåligt och ägnar sin vakna tid åt självförebråelser och att ifrågasätta sitt eget värde som människa. Som alla kan förstå finns det därför en ökad risk för självmordsförsök och fullbordade självmord som en direkt konsekvens av att man är deprimerad. Depressioner tenderar att gå över av sig självt om man låter tiden gå men tenderar också att återkomma i cykler genom livet.

Visste du att:

  • Bland svenska kvinnor kommer knappt 40% någon gång under livstiden möta de diagnostiska kriterierna för depression [7]
  • Bland svenska män kommer ca 25% någon gång under livstiden möta de diagnostiska kriterierna för depression [7]
  • Totalt använder 8,8 procent av befolkningen antidepressiva läkemedel (11,5 procent av kvinnorna och 6 procent av männen). Vid 75-års ålder och äldre använder 24,3 procent av kvinnorna och 14,9 procent av männen antidepressiva läkemedel [7]
  • De totala årliga samhällskostnaderna för enbart depressionssjukdomar i Sverige fördubblades mellan 1997 och 2005 från 16 miljarder till 33 miljarder kronor [9]

Tillsammans med stress är nedstämdhet och depression våra stora folkhälsoproblem inom det psykologiska fältet. Stressproblematik och depression förekommer dessutom ofta tillsammans hos människor och det är ingen slump att utmattningssyndrom för i tiden kallades utmattningsdepression, då många av symptomen överlappar.

Utifrån grafen i början finns det belägg för att säga att upplevelsen av klassiska depressionsymptom har ökat i befolkningen över tid.

 

Ångest

Alla människor upplever ångest över olika saker i sina liv. Att känna ångest är helt naturligt och del i att vara människa. Ångest blir bara ett problem för oss när vi använder mycket av vår tid att hantera ångestupplevelser eller när ångesttillstånd gör det omöjligt för oss att utföra vissa saker som vi anser vara viktiga.

Ångestproblematik kan ta sig många olika uttryck. Den vanligaste ångestdiagnosen är vad vi kallar specifik fobi som innebär att vi är fobiskt rädda för något, tex ormar eller tågresor. Den näst vanligaste ångestdiagnosen är social fobi som innebär att vi är påtagligt rädda för att dra till oss andras uppmärksamhet för saker vi gör eller säger. En person som lider av social fobi upptas ofta av sitt eget beteende och vad andra ska tycka om det så att det blir klart handikappande i vardagslivet. Ett ytterligare vanligt ångesttillstånd är panikångest som kännetecknas av plötsliga ångestanfall där den som drabbas ofta får yrsel, svårt att andas, hjärtklappning och tror att man ska dö i en hjärtinfarkt.

Visste du att:

  • År 2016 uppgav 43 procent av kvinnorna och 30 procent av männen i Sverige att de hade allt från lätta till svåra besvär med ångest, oro och ängslan [10]
  • Bland svenskar kommer 20-25% att möta de diagnostiska kriterierna för någon ångestsjukdom någon gång under livstiden [11]
  • Bland svenskar har 17-20% mött de diagnostiska kriterierna för någon ångestsjukdom det senaste året [11]

Precis som med depression är ångest ofta kopplat till stressproblematik. Det är ingen slump att de vanligaste psykiatriska diagnoserna hos de som sjukskrivs för psykiska besvär är stress, depression och ångestproblem.

 

Alkohol

Alkohol har sedan länge varit en substans människor använt för att påverka sitt medvetande. De flesta är nog ense om att alkohol har en positiv effekt på att reducera upplevelser av stress och oro/ångestbesvär i det korta perspektivet. En hel del av den konsumtion som sker av alkohol idag är förmodligen kopplat till att den som dricker vill må bättre som en följd av konsumtionen. Problemet som de flesta känner till är att konsumtionen tenderar att öka både i mängd och frekvens om man använder alkohol som en ”medicin” för att må bättre. En del av dem som använder alkohol på det här sätt kommer över tid att utveckla ett missbruk och till sist kanske ett beroende.

Visste du att:

  • I en studie av den svenska vuxna befolkningen (17-84 år) var 4,2 procent alkoholberoende (3,0 % av kvinnorna och 5,5 % av männen) [12]
  • I en studie av den svenska vuxna befolkningen (17-84 år) hade 1,7 procent ett missbruk av alkohol (1,3 % av kvinnorna och 2,1 % av männen) [12]
  • Nitton (19) procent av männen och nio (9) procent av kvinnorna har en riskkonsumtion av alkohol. Med detta menas att männen har en veckokonsumtion som överstiger 14 glas och kvinnorna en som överstiger 9 glas [13]
  • År 2008 beräknades kostnaden för alkoholproblem i befolkningen till 49 miljarder kronor [14]

 

Ungdomar

Ungdomar i Sverige idag rapporterarar systematiskt att de inte mår psykiskt bra. Faktum är att de i jämförelse med vuxna oftast rapporterar högre nivåer av psykisk ohälsa. De har följt de vuxna i att över tid rapportera allt mer ohälsa. Sedan lång tid är det dessutom känt att fler ungdomar söker hjälp för sitt dåligmående hos Barn- och ungdomspsykiatrin som i dag har långa väntetider på snart sagt alla orter i landet. En graf får illustrera utvecklingen, [15].

Vi kan se att från 2006 till 2015 ökar andelen som får vård inneliggande på sjukhus eller i specialiserad öppenvård för depression och ångestbesvär samt neuropsykiatriska tillstånd dramatiskt för barn/ungdomar/unga vuxna. För vuxna ökar andelen också men inte på samma tydliga sätt.

Visste du att:

  • Bland svenska tonårsflickor rapporterar 57% att de lider av psykosomatiska besvär (oro, ångest, nedstämdhet, stress, värk etc). Siffran är en fördubbling jämfört med vad tonårsflickorna rapporterade 1985 [10]
  • Det är vanligare med psykiska besvär i Sverige bland ungdomar än i övriga Norden [16]

 

Konklusion

Då har vi fått en lite tydligare bild av de vanligaste psykiska problemen som finns hos svenska befolkningen och hur de hänger samman med varandra. Vi diskuterar inte orsakerna här men det går att konstatera att det inte beror på en enskild orsak att vi som befolkning mår som vi mår. En viktig insikt i den här typen av komplexa samhällsfenomen är att de måste förstås utifrån ett komplext mönster av faktorer som länkar i varandra och skapar påverkanskedjor som sakta men säkert förskjuter uppfattningar och beteenden hos människor från en punkt mot en annan.

På samma sätt som orsakerna är komplexa och återfinns på många nivåer måste också lösningarna vara komplexa och angripa fenomenet på många olika plan. Det finns inte enkla lösningar till komplexa problem, det måste alla förstå. Nu har vi att tillsammans börja det mödosamma arbetet med att skapa lösningar som kan motverka utvecklingen och så småningom vända den. En sak vet vi i alla fall, så här kan det inte fortsätta.

Anders Tengström, Forskningschef på Bonzun

 

Källor
[1] Socialstyrelsens Folkhälsorapport, 2009. Socialstyrelsen
[2] OECD (2013) Mental health and work: Sweden
[3] Kallioinen, M. Läkartidningen, 2010. 23.
[4] Försäkringskassan, 2017.
(5) Statistikdatabas för läkemedel. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016
[6] Psykisk ohälsa bland akademiker, 2017. SACO.
[7] Psykiatristöd-SLL, Stockholms läns landsting.
[8] Europeiska arbetsmiljöbyrån Opinionsundersökning 2013
[9] Sobocki et al., European Psychiatry, 2007;22(39).
[10] Nationella folkhälsoenkäten “Hälsa på lika villkor?”, Folkhälsomyndigheten
[11] von Knorring, L. et al. (2011). Vanliga folksjukdomar som debuterar tidigt i livet. Läkartidningen, 108, 787-791.
[12] Frågor och svar om alkohol, CAN. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
[13] Andreasson, S. Läkartidningen nr 45 2011 volym 108 (9)
[14] Missbruksutredningen (SOU 2011:6). Missbruket, Kunskapen, Vården.
[15] Patientregistret, 2017. Socialstyrelsen.
[16] Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 –SCB. Statistiska centralbyrån