Nästan 70% rapporterar sämre psykiskt mående under pandemin

Sen i mitten av november till i slutet av året 2020 genomförde Bonzun en online-undersökning där vi ville ta reda på hur människors upplevelse av stress och psykiskt mående eventuellt förändrats under pandemin. Nu har vi resultaten klara och i en serie av blogginlägg tänkte vi nu dela med oss av resultatet från undersökningen. I detta andra inlägg går vi igenom hur deltagarna svarade på hur de upplever psykisk ohälsa. Nästan 70% rapporterar sämre psykiskt mående under pandemin.

Bonzuns undersökning – Stress och pandemi

Det talas mycket om försämrad psykisk hälsa i spåren av pandemin. Och föga förvånande pekar det mesta på att så är fallet i de få studier som ännu gjorts. Det som kanske ändå är förvånande är att det är i så stor utsträckning som upplevelsen av sämre psykiskt mående existerar. Redan innan pandemin talades det mycket om oron för ökning av mental ohälsa. Att vi som samhälle inte gör tillräckligt många proaktiva insatser i området. Ovanpå detta kom så pandemin som ställde om livet på många sätt. Resultatet i Bonzuns undersökning är nedslående; nästan 70% rapporterar sämre psykiskt mående under pandemin. Och värst verkar det vara hos de unga.

Information om studien

Studiegrupp: Allmänheten

Ålder: 15–100

Studieperiod: 19/11 – 31/12 2020

Antal deltagare: 4 400

Rekryteringssätt: Självrekrytering via annonsering i olika sociala media

Syfte med undersökningen: Ge en första indikation på frågan om upplevelsen av stress och psykisk hälsa förändrats under pandemin. Undersökningen försöker inte fastställa nivåer av stress och psykiskt dåligmående, bara om den förändrats under pandemin.

Resultat

Av studiedeltagarna var 88% kvinnor, 11.8% män och 0.2% uppgav annat som kön.

Nedan kan man se hur åldersfördelningen såg ut, där flest svarande kom från åldern 51-60år.

 

Psykiskt mående

Deltagarna fick besvara frågan om de upplever att deras psykiska mående har förändrats under pandemin jämfört med hur den var innan mars 2020. Frågan var generellt ställd och gav inga ledtrådar om vad som avsågs med psykiskt mående eller hur dåligt man mår. Frågan syftar endast till att mäta en upplevd förändring av det psykiska måendet.

 

 

Respondenterna i undersökningen fick svara på om deras psykiska mående förändrats under pandemin. En tydlig majoritet (68%) svarade att deras psykiska mående har försämrats mycket/lite under pandemin. I andra ändan kan vi se att totalt 9% uppger att deras psykiska mående förbättrats mycket/lite under pandemi. Endast 23% uppger att måendet är det samma som innan Covid-19 började spridas.

Könsskillnader

I undersökningen framkommer att det finns en tydlig skillnad i hur män och kvinnor rapporterar runt sitt psykiska mående. Signifikant fler män svarar att deras psykiska mående inte förändrats under pandemin (34%) mot (21%) för kvinnorna. Substantiellt fler kvinnor svarar att man mår mycket sämre under pandemin än innan, jämfört med männen, (32%) mot (20%). I övrigt är det inga relevanta skillnader mellan hur män och kvinnor besvarat frågan om psykiskt mående.

Åldersskillnader

 

Undersökningen gav också vid handen att det finns en skillnad hur man svarar på frågan om det psykiska måendet förändrats under pandemin beroende på hur gammal man är. Det framgår tydligt av grafen att det är fler unga människor som rapporterar om psykiskt försämrat mående. I de två yngsta åldersgrupperna rapporterar 86-88% att de mår psykiskt sämre under pandemin än innan. Väldigt få i de yngre åldersgrupperna rapporterar då att måendet är det samma eller har blivit bättre. I den allra äldsta åldersgruppen kan vi också se in viss ökning jämfört med de som är något yngre i hur man rapporterar att pandemiperioden inneburit en försämring av måendet.

Någon analys av kön uppdelat på åldrar i hur man mår har inte gjorts på grund av för få antal svar i vissa av kategorierna.

Slutsatser

· Undersökningen är ingen kontrollerad studie utan deltagarna är självrekryterade, vilket skapar olika former av osäkerhet i data. Därför skall data tolkas med försiktighet och ses som en slags termometer som ger indikationer på vad som kan tänkas pågå i befolkningen.

· Resultaten visar att studiedeltagarna på gruppnivå rapporterar om en klart försämrad psykisk hälsa under pandemin jämfört med innan. Relativt få rapporterar att ingen förändring alls av det psykiska måendet. En mindre grupp rapporterar om en upplevd förbättring av det psykiska måendet under pandemin.

· Vissa skillnader i resultaten kan skönjas då datamaterialet delas upp utifrån kön. Fler kvinnor rapporterar att de mår psykiskt sämre jämfört med männen i undersökningen.

· Det finns skillnad i hur man besvarar frågan om psykiskt mående beroende på hur gammal man är. Mest påverkade i negativ mening är de yngre åldersgrupperna (15-30 år).

Anders Tengström

Forskningschef, leg. psykolog

PhD, Associate Professor, KI

Läs mer om vilka symptom stress kan utlösa här

Läs vårt första inlägg om undersökningen här