Forskning och klinisk erfarenhet

Stressbehandling med ACT– forskning och klinisk erfarenhet

Forskningsstöd
En effektiv metod för att hantera stress är kognitiv beteendeterapi. En av de nyare formerna av KBT är Acceptance and Commitment Therapy (ACT). ACT har bland annat legat till grund för effektiva grupprogram som hjälper deltagarna att minska stress. ACT-gruppbehandling beskrivs mer utförligt i boken ”The Mindful and Effective Employee” (2013).

Denna ACT-gruppbehandling har utvärderats i sex vetenskapligt publicerade studier. (Bond & Bunce 2000; Flaxman, & Bond 2010a; Flaxman, & Bond 2010b; Frögéli et al 2015; Livheim et al 2015 & Lloyd et al 2013). Dessa studier visar att ACT-grupperna är effektiva vad det gäller att minska bland annat stress och utmattningssymtom jämfört med personer i kontrollgrupper som inte fått behandling.

Klinisk erfarenhet
Leg. psykolog Fredrik Livheim är en av upphovsmännen till den ACT-gruppbehandling som nämns ovan. Livheim har utbildat drygt 800 behandlare (psykologer, läkare, kuratorer) i bland annat Sverige, England, USA, Danmark och Finland. Fredrik Livheim är också den expert som tagit fram innehållet i Bonzuns stressprogram. Bonzuns stressprogram är baserat på vad man generellt vet är effektivt för att hantera stress, samt övningar och material som visat sig ge goda effekter när det ges som gruppbehandling/gruppträning.

I arbetet med att omvandla och utveckla stressprogrammet i gruppformat till ett interaktivt självhjälpsformat för internet har experterna på Bonzun samarbetat med flera av världens främsta forskare inom området självhjälp via Internet. Bonzun har bland annat nära samarbete med professor Gerhard Andersson som är en internationell förgrundsgestalt inom forskning på internetbehandling med över 460 vetenskapligt publicerade studier (den första studien på internetbehandling genomfördes år 2000 i Sverige).

Bonzun samarbetar även med forskare som specifikt tagit fram effektiva stresshanteringsprogram för internet, bland annat en forskargrupp i Tyskland som har fått väldigt goda resultat för sitt internet-program för stressproblematik (Heber et. al 2014).

Hur bygger Bonzun upp sina digitala program

Bonzuns program bygger på den kunskap som framkommit i studierna av behandling via internet. Det finns ett flertal viktiga aspekter som Bonzun har tagit fasta på och vidareutvecklat. Programmet ska ha en inre struktur som gör det lätt och attraktivt för användaren att följa en ”snitslad bana”. Strukturen bygger även på vad klinisk erfarenhet visat hjälper människor att komma igång med förändringsarbetet. En annan aspekt är att programmet inte kan vara för omfattande per session eller totalt sett. Långa program ökar motståndet mot att ens börja arbeta med sina svårigheter. Bonzun har också tematiserat sina program vilket innebär att man i varje session endast jobbar med ett område för att det inte ska bli för mycket eller för rörigt för användaren, man ska orka och hinna med att jobba med sessionens innehåll.

Användaren får i Bonzuns program hjälp att kartlägga och förstå sina svårigheter, beteenden och värderingar. Dessa återkommer i programmet och används på olika sätt i olika övningar som hjälper användaren att hantera och jobba med just sina egna utmaningar.

Bonzuns program strävar också efter att återskapa internetterapeutens funktion vilken är att ge feedback på de övningar man gjort hemma mellan internetsessionerna. Detta sker genom att användaren i slutet av varje session får lämna feedback samt i början av varje session får stämma av hur det gått sen förra sessionen.

Ett helt nytt angreppssätt där vetenskap och modern forskning förenas med digitala lösningar och effektiva metoder för att arbeta mot vår tids största folksjukdom – stress. Hur Bonzun bygger upp sina program.

 

Forskningsstöd för internetbaserad behandling och självhjälp generellt

Trots att internetbaserad behandling är ett relativt ungt forskningsområde finns redan ett stort antal forskningsöversikter och metaanalyser gjorda som visar att behandlingen är effektiv vid psykiatriska tillstånd som till exempel ångeststörningar, depression, social fobi och paniksyndrom (Reger & Gahm 2009; Andrews et al 2010).

Den internetbaserade behandling som forskningen hittills undersökt fungerar på följande sätt: klienten läser texter på dataskärmen, ofta hämtade från självhjälpsböcker, där tillstånden beskrivs och där klienten uppmanas att göra olika övningar för att hantera sina problem eller svårigheter. En gång i veckan hör en terapeut av sig via mejl och frågar hur det gått med övningarna och replikerar sen på det svar som kommer från klienten. Om klienten gjort övningarna och rapporterar progression låses nästa session upp så att klienten kan gå vidare i programmet. Totalt tillbringar terapeuten 10-20 minuter i veckan per klient. Effekterna av denna terapiform är generellt lika goda som de man kan finna i ”vanlig” terapi (ett femtiotal svenska studier har publicerats som bekräftar detta) och eftersom terapeuten använder betydligt mindre tid per klient jämfört med traditionell behandling blir de kostnadseffektiva.

I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen internetbehandling vid depression, social fobi och paniksyndrom(Socialstyrelsen 2010). Behandlingen som ges via internet är nästan alltid baserad på kognitiv beteendeterapi, men undantag finns.

Komplett källförteckning och referenslista finns här.