Resultaten av vår julstressmätning 2018
Julstressen – resultat från 2018 års mätning – i år fångade vi en ny grupp av människor
Nu har jul och nyår passerat det nya året har precis börjat. Sedan länge vet var och en av oss att december är årets mest stressiga månad. Vi på Bonzun vill veta hur människor mår när det är som allra mest och göra kanske både på jobbet och framförallt i privatlivet.
Sedan 2016 genomför vi vad vi kallar den årliga julstressmätningen. Vi lanserar i slutet av november en särskild kampanjsida där man som privatperson kan göra vårt stresstest och få reda på hur man ligger till med sin egen stress. Vi sprider länken via annonser på sociala medier och på via vår hemsida.
Under december 2018 gjorde drygt 4 600 personer vårt stresstest nu har vi räknat fram resultaten. Man ska ha klart för sig att vår undersökning inte är någon vetenskaplig undersökning om hur stressen ser ut i svenska befolkningen. Istället ska man se det som en termometer som visar på hur stressade människor är och framförallt vad som stressar dem mest.
Vi bad vår forskningschef docent Anders Tengström kommentera 2018 års resultat och göra en jämförelse med hur det såg ut 2017.
-2018 års resultat från julstressmätningen visar faktiskt på lite annorlunda resultat jämfört med det vi såg både 2016 och 2017. I 2018 års mätning är det övergripande resultatet på stresstestet signifikant lägre än tidigare år, hos både kvinnor och män. Som exempel hade kvinnorna 2017 21.9 poäng i genomsnitt medans de 2018 hade 18.5 poäng.
-Denna skillnad är substantiell och får mig att tro att vi delvis nått en annan grupp av människor med årets stresstest. Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att vi har klart färre storstadsbor i 2018 års mätning, 36%. Tidigare har andelen legat på runt 50%. Vi vet sedan gammalt att storstadsbor uppger mer stress än människor i mindre städer och de som bor på landsbygden.
-Vi har tycks också ha lite färre studenter i vår senaste mätning. Studenter brukar vara stressade, antingen för att det är mycket runt studierna runt jul eller för att de är unga. Unga människor uppger alltid mer stress än de som är medelålders eller ännu äldre.
Som vanligt får vi konstatera att de som fyller i vårt stresstest i stor utsträckning är människor som är stressade eller till och med väldigt stressade. Det är många av testarna som hamnar på rött i vårt stresstest.
-Man får känslan av att det är människor som känner på sig att de är ganska stressade och sen vill få ett mått på hur stressade de är. Det finns en liten grupp av testare som hamnar på grönt i vårt stresstest. De är förmodligen personer som vet att de inte är stressade och vill få det bekräftat genom vårt test.
Nedan presenterar vi så resultatet från 2018 års julstressmätning.
Resultat
Mätperiod: 26/11 – 31/12 – 2018
Antal testare: 4 560
Andel kvinnor/män/annat kön i procent: 78/11/1
Vanligaste ålderskategori kvinnor/män: 25-29/25-29
Geografi: 36% från storstadsregionerna, övriga från resten av Sverige
Typ av test: 10 frågors screeningtest som mäter stressnivån senaste månaden.
En stressnivå under 10 poäng anses vara en låg stress, mellan 11-20 en mellanhög stress och 21 till 40 en hög stress.
Genomsnittlig stressnivå hela gruppen: 18 poäng
Kvinnor: 18.5 poäng
Män: 15.1 poäng
Annat kön: 21.2 poäng
Hur stressade är vi – ålderskategorier
Kvinnor
17-24 – 20.8 poäng
25-29 – 20.1 poäng
30-34 – 19.4 poäng
35-39 – 20. poäng
40-44 – 18.5 poäng
45-49 – 20.5 poäng
50-54 – 17.7 poäng
55-60 – 16.2 poäng
60-64 – 13.2 poäng
65-69 – 12.8 poäng
70+ – 13.4 poäng
För kvinnorna i mätningen kan vi konstatera att genomsnittspoängen i årets mätning ligger relativt jämt från 17 år fram till 49 år. Normalt brukar ungdomar rapportera högre stress men av de som gjort testet 2018 finns inga större skillnader. Som vanligt ser vi sen en kraftig minskning av den rapporterade stressen i högre åldrar.
Män
17-24 – 16.4 poäng
25-29 – 17.8 poäng
30-34 – 16.2 poäng
35-39 – 16.7 poäng
40-44 – 16.0 poäng
45-49 – 14.0 poäng
50-54 – 13.5 poäng
55-60 – 12.0 poäng
60-64 – 11.4 poäng
65-69 – 11.0 poäng
70+ – 10.7 poäng
Män har i denna undersökning precis som i de flesta andra en lägre genomsnittlig stressnivå än kvinnor. Idag nöjer vi oss med att konstatera att precis som för övriga år i vår julstressmätning har män en lägre stressnivå jämfört med kvinnor.
Precis som för kvinnorna ser vi en ganska likartad stressnivå från unga år fram till medelåldern. Vi såg samma sak 2017 där det inte var någon större skillnad på unga mäns stress som de medelålders.
Vanligaste orsaken till stress just nu
Kvinnor
Övrigt 16%
Studier 5%
Hinna med allt före jul 9%
Ekonomi 17%
Problem i relationer 16%
Stress utanför jobb 9%
Stress på jobb 28%
Som vi kunde förvänta oss så är stress på jobbet den vanligaste orsaken till att kvinnor upplever stress. Jämför vi resultaten med 2017 års mätning kan vi dock konstatera att denna andel av kvinnor har minskat ganska ordentligt från 32 till 28 procent.
Det som har ökat i fjolårets mätning är kategorin övrigt som gick från 11% 2017 till 16% 2018.
Den näst viktigaste orsaken är stress över ekonomin. Pengastress är oftast en sak som vi ofta inte förknippar med stress men som vi ser här är det en viktig orsak till att kvinnor upplever sig som stressade. Säkert är det så att andelen som anger ekonomiska faktorer som orsak till stress ökar i juletider.
Alla vet att relationer kan vara stressande. För kvinnorna i mätningen uppgav 17% att deras primära stressorsak var problem i relationer. Relationerna med familj och släkt blir väldigt påtagliga under jultider och för de kvinnor som är stressade av det här kan julen bli en riktigt jobbig tillställning.
Män
Övrigt 20%
Studier 3%
Hinna med allt före jul 6%
Ekonomi 21%
Problem i relationer 11%
Stress utanför jobb 9%
Stress på jobb 30%
Precis som för kvinnorna anger män att det är saker på jobbet som är den främsta anledningen till att de upplever stress. Men även här har en minskning skett från 2017 (36%) till 2018 (30%). Stress över ekonomi har samma framskjutna ställning som för kvinnorna (faktiskt ännu mer) och är säkert på samma sätt delvis kopplat till juletiden. För män i 2018 års mätning ser man också en skiftning från att färre anger relationen som främsta stressorsak till övrigt, jämfört med 2017.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att vi i årets julstressmätning sannolikt har fångat in en lite annan grupp av människor som gjort vårt stresstest. Då totalpoängen är signifikant lägre för deltagarna 2018 jämfört med 2017 så är det rimligt att dra en sådan slutsats. Den rimligaste förklaringen, men säkert inte den enda är att det är substantiellt fler personer från mindre städer och landsbygd som svarade på enkäten 2018 jämfört med 2017.
I övrigt känner vi väl igen resultaten även om det finns en del mindre skillnader i vad man anger som främsta orsak till stress mellan de olika årens mätningar.